VINETS FÄRGER
Färgen är vårt första intryck av ett glas vin. Även om det inte är möjligt att avgöra om det är ett bra eller dåligt vin enbart på färgen, kan vi få många hintar och ledtrådar om vinet i fråga. Färgen är en viktig pusselbit som hjälper oss att bedöma helheten. Hur får vinet sin färg och vilka slutsatser kan vi dra av färgen? Det ska vi kolla närmare på!
FÄRGEN SITTER I SKALET
Om du skalar en vindruva märker du att färgen sitter i skalet och att själva fruktköttet är åt det vitaktiga hållet. Rött vin görs på blå druvor. Vitt vin görs på gröna druvor eller blåa druvor där skalet tagits bort. Färgen i de blå druvorna sitter alltså uteslutande i skalet.
Vid tillverkning av rött vin pressas druvorna med skalet på. Skalen och druvmusten jäser tillsammans. Skalen ger rödvinet färg och strävhet. Tillverkar du vitt vin jäser du bara druvmusten utan inblandning av vindruvornas skal. Häng med så klarnar det!
RÖTT VIN
Vinet får en mörk färg om skalen fått jäsa med druvmusten under en längre tid. Här gäller principen ju längre tid skalen ligger kvar desto mer påverkan på vinets färg, tanniner och aromer. En mörk färg skvallrar alltså om att rödvinet innehåller mycket tanniner. Tanninerna ger bland annat vinet strävhet, karaktär och bitterhet.
Har den blå druvan ett tjockt och mörkt skal blir vinets färg mer tät och intensiv och färgen går mot det mörkröda hållet (tänk Merlot och Syrah). Druvor med tunna skal ger ett vin med en ljusröd nyans (tänk Pinot noir och Nebbiolo).
Kolla på rödvinsglaset uppifrån. Kan du tydligt se botten/foten på glaset är det ett blekare vin, men om du knappt kan se botten lutar det snarare åt ett vin med en intensiv och mörkröd färg. Har du två olika rödvinssorter och vill jämföra färgintensiteten är denna metod ett bra sätt att göra det på.
Lägger du märke till en blå ton i kanten på vinet rör det sig ofta om ett ungt rödvin medan en tegel-/läderaktig ton tyder på att det är ett äldre vin. Ser vinet tjockt (och nästan lite trögflytande) ut ger det ledtrådar om ett fylligt vin med en koncentrerad smakbild.
VITT VIN
Färgen kan hinta om vinets ålder. Ofta har ett ungt vitt vin en ljusgrön ton på kanten. Det är vanligt att äldre vita viner drar mot guld/bärnsten-hållet. Är det vita vinet ekfatslagrat kan det dock ha en guldton även om det rör sig om ett ungt vin, då ekfaten påskyndar mognadsprocessen.
Se i regel upp för viner som blivit brunaktiga, det kan tyda på att vinet blivit för gammalt och har oxiderat. Denna brunaktiga färg kan bildas på vita viner som lagrats och fått in luft i flaskan.
ROSÉVIN
Rosévin tillverkas av rödvinsdruvor där skalen fått vara med ett tag i jäsningen. Detta för att sätta sin prägel på färgen. När ”färguppdraget” är klart separeras musten från skalen och jäsningen fortsätter. Ju längre tid skalen är med i processen, desto mörkare och kraftigare rosévin. Det finns roséviner där rött- och vitt vin blandats även om det inte är så vanligt.
ORANGE VIN
På senare år har trenden med orangea viner ökat. Vinet tillverkas på samma sätt som rött vin - med druvskalen på under jäsningen. Nu pratar vi alltså om gröna druvor som i ”vanliga fall” används vid tillverkning av vitt vin. I och med att skalen finns med i tillverkningsprocessen innehåller det orangea vinet både tanniner och garvsyra vilket ger strävhet till vinet.
