FRÅN DRUVA TILL VIN - PÅ ETT SVENSKT VIS!
Är man som vi, högst intresserade av vin, så är en inbjudan till en vingård med vinvandring och möjlighet att få smaka bakom kulisserna samma känsla som att få guldpasset till chokladfabriken. Addera att vingården ligger i Sverige och att vi blir guidade av vår vinkunniga sommelier Maria Dahl så befinner vi oss i ett riktigt lyckorus.
Med detta som bakgrund tar vi i denna omgång av Vinmagasinet med er på en resa från frödruva till vin på en vingård - på ett svenskt vis! Välkommen till Pengakullen i Halland och Ästad vingård.
SOLARIS - EN SVENSK HISTORIA
De största odlingarna av Albariño är belägna i Galicien i nordvästra Spanien och norra Portugal. Från Albariñodruvan får man fruktiga och friska viner med doft och smak av persika, aprikos och grapefrukt. Många anser att de absolut finaste och bästa vinerna kommer från Rías Baixas i västra Spanien. I Portugal kallas Albariño för alvarinho eller för cainho branco. I de viktigaste området i Vinho Verde är de andra vinerna under samma namn, inte alltför sällan friska och fruktiga med en lägre alkoholhalt och ibland med en liten mängd kolsyra i.
UNDERHÅLLET
Stockarna är 10 år gamla men klassas som unga. I februari klipper man ner allt förutom en enstaka arm som man sparar från fjolårets skott. På själva armen sparar man sedan 6-8 skott som ger klasar. När de börjar sava så böjer man ner den - akta här, för man vill ju inte vara den som böjer sönder en arm️.
HUR HANTERAR MAN SVENSKA KYLAN?
När det är på väg att bli frost så finns det ett frostskydd, sprinklersystem på Ästad som känner av när temperaturen börjar sjunka och det börjar gå mot +1. Då sätts ett larm igång och sprinklern skapar en mist som bildar ett istäcke över knopparna, så det aldrig blir under en plusgrad för knoppen. Det är inte överallt i vinvärlden man får använda vatten som frostskydd, exempelvis i Frankrike, där får man endast använda sig av värme. Är man en mindre producent kan man använda sig av oljefat och elda med istället för att värma rankorna.
BLOMNING
Efter knoppen är det dags för blomningen, i år är det sen knoppning och blomning, det ligger ca 3 veckor efter i år. Vanligtvis blommar det vid midsommar. Efter blomning blir blommorna till klasar. En månad innan den riktiga skörden görs en så kallad grönskörd, man tar bort oönskade klasar, ”energitjuvar” för att ge de som är kvar de bästa förutsättningarna. Druvorna har ännu inte hunnit samla på sig socker, så istället använd dessa druvor till att göra vinäger och en syra juice, som kan användas i restaurangerna.
FRÅN VINSTOCK TILL FLASKA
Själva skörden av druvorna tar ca 3-4 dagar att genomföra och det är ett tungt arbete som genomförs. Det är frivilliga som är med och skördar och arbetet pågår i några dagar beroende på mängden rankor. Innan man kan starta med själva skörden kollar man tillsammans med vinmakaren hur sockerhalten från druvan är och vad druvan smakar.
Det är vinmakaren som bestämmer när det är dags att skörda, baserat på vad slutprodukten ska bli och hur det är tänkt att vinet ska smaka. Man använder sig av en refraktometer för att mäta sockerhalten och smakar av en liten mängd druvsaft. Och det gör man på flera olika ställen i odlingen för att veta exakt sockerhalt. Skörden sker sedan i skiftet mellan september och oktober.
FRÅN DRUVA TILL VIN - JÄSNING OCH BUTELJERING
I huvudsak tillverkas bara mousserande vin på den gamla traditionella metoden. Det innebär att en andra jäsning sker på flaska och det är sedan den flaskan som man köper hem.
Det finns bara gröna druvor på Ästad, där druvorna sedan pressas direkt. Under första pressningen går druvorna nästan sönder av sin egen vikt men man har även hjälp av en speciell ballong för att underlätta pressningen. Efter det ligger druvmusten i en tank i ett dygn för att sedimentet ska falla till botten. Man vill ha en så klar must som möjligt, för att slippa filtrera.
Dag två flyttas musten till en ny tank för jäsning och där tillsätter man jäst. Kontrollerad jäsning på 17C ger ett färdigt torrt, stilla vin på 3-4 veckor. För att få till ett mousserande vin låter man den andra jäsningen ske våren efter. Målet är låta vinet ligga på sin jästfällning i 48 månader, på sin andra jäsning.
I den andra jäsningen sätter man till jäst så det bildas ett tryck i flaskan - mellan 5-7 bar i tryck per flaska. Man sätter flaskorna i en träställning som heter Pupitre, vrider vinflaskan ett åttondelsknyck varje dag i fyra veckor, för att få jästfällningen att samlas nere i flaskhalsen.
Slutligen
Efter det fryser man flaskhalsen, -30C, tar av kapsylen och då försvinner jästproppen som bildats ut ur flaskan. Man sätter sedan på korken och grimma, för att sedan avsluta med folie och etikett. Folie används traditionellt för att visa nivån av vin i flaskan, då det kunde variera och vara lite olika.
STÅLTANK, FRANSKA EKFAT ELLER BETONGÄGG?
Det är olika faktorer som avgör om de väljer att en ståltank, franska ekfat eller betongägg till druvorna. Bland annat beror det på hur växtåret och skördens druvkvalitet ser ut. Det vi vet och som vi tycker är så häftigt och unikt är att Ästad enbart gör vin på sina egna odlade druvor.
AVSLUTNINGSVIS
På Ästad Vingård finns tre vinmakare som arbetar tillsammans i ett team. Vinmakare Claes Bartoldsson är den som i huvudsak leder hela arbetet på vingården med Leonard och Vanessa från Tyskland.
Hur många flaskor blir drickbara? 2018 blev det 12,6 ton. Man behöver ca 1,5 kg druvor för en flaska vin.
Stort tack till Ästad Vingård och Maria Dahl för en rundtur på en av Sveriges fina vingårdar, ett måste att besöka för alla vinintresserade!
Läs mer om ästad vingård här: www.astadvingard.se
